2007-10-22

DNA-diskussion bland lärarna


Förklaring till bilden ovan:
Geografisk fördelning av genetiska störningar i Arabvärlden enligt katalogen för överförd genetik hos araber. Källa:



Idag gick den ena skolledaren på den muslimska friskolan från jobbet tidigare. Hon skulle handla något på stormarknaden. Där gick hon runt bland husgeråd. Hon kan gå lite som hon vill. Ingen säger till. Hennes chef vet inte var hon är. Ytterst få papper ligger på hennes skrivbord. Knappt några pärmar i bokhyllan i hennes tjänsterum. Det tyder på att det skulle vara ett lätt arbete att vara skolledare på den muslimska friskolan med få problem att ta tag i. Eller att hon dumpar över det tunga arbetet på lärarna.


Enligt lärarna finns det stora sociala problem bland eleverna. Ytterst få elever får de resurser och stöd de har rätt till. Många elever klarar inte målen och sköter skolarbetet dåligt. Detta åtgärdas knappt alls av skolledaren, eftersom inget förbättras på skolan. Då spatserar hon hellre i köpcentrat och handlar fina saker till sitt hem på arbetstid.


Lärarna diskuterar inbördes vad aggressiviteten och de dåliga studieresultaten beror på. En lärare menar att en förklaring han sett är inavel, vilket han tycker resulterar i dumhet och aggressivitet. Det finns nämligen många barn på skolan som är resultat av kusinäktenskap eller andra blodsband. Själva står dessa elever också i tur att ingå sådana kusinäktenskap om några år. Vissa av deras äldre syskon är redan bortgifta med någon inom släkten. Antingen sker kusinäktenskapen i Sverige, eller så gifts man bort i hemlandet eller annat land dit det finns migrerade kusiner.


Förenade Arabemiraten har i sin huvudstad Dubai grundat Centre for Arabic Genomic Studies: Det betyder ungefär att man studerar DNA-sekvenser och vilka sjukdomar som kan uppkomma hos arabiska folk. H.H. Sheikh Hamdan Bin Rashid Al Maktoum har startat centret för att han funnit att genetiska sjukdomar utgör ett stort allmänt hälsoproblem i Arabvärlden. En bidragande orsak sägs äktenskap med blodsband vara:




På hemsidan finns en avdelning för vanliga frågor där den första är:
Vad är genetiska störningar?

Svaren på den frågan finns på följande länk:
http://www.cags.org.ae/faqs.html


En mängd frågor ställs och besvaras medicinskt och statisktiskt. Bland annat om blodsäktenskap har någon verkan på hälsan när fortplantning sker. Lite fritt översatt finner man följande konsekvenser:

Studier har visat att där blodsäktenskap är utbredda förekommer ökade frekvenser av inlärningsproblem i skolan, psykiatriska sjukdomstillstånd, abnormiteter i centrala nervsystemet, fortplantningsförluster, utvecklingsstörning, nyföddsvård och cancer.

Fler resultat redovisades under vanliga frågor. Redovisar kortfattat och försöker att översätta:


En katalog har gjorts upp som omfattar 900 genetiska abnormiteter beskrivna hos arabfolk.

40-50 % av alla äktenskap i Arabvärlden är blodsäktenskap. Typen av blodsäktenskap varierar, men förstkusinäktenskap är vanligast. Genetiska sjukdomar ökar ju fler kusinäktenskap som sker i ett land. Procenttal med förstkusinäktenskap i olika länder:


Egypten: 11,4 %

Bahrain: 21 %

Irak: 29 %

Kuwait: 30 %

Saudi Arabien: 31 %

Jordanien: 32 %


Orsakerna till blodsäktenskap i Arabvärlden är religiösa, kulturella och historiska. Ursprunget i Arabvärlden daterar sig till tidigare än islams inträde. Islam förespråkar inte blodsäktenskap. Tvärtom så tolkar haditherna vad Profeten Muhammed sagt, att nära äktenskap ofta producerar svaga barn. Därför förespråkas istället äktenskap utanför den sociala gruppen, för att sprida inflytandet i en större befolkning.


Ju högre utbildningsnivån är hos kvinnan desto mindre är utbredningen av blodsäktenskap. Men konstigt nog är utbredningen av blodsäktenskap ofta högre hos välutbildade män. Det förklaras med att dessa män är en god investering som man vill behålla inom släkten. Kvinnor som är välutbildade får däremot ofta bli hemmafruar som gifta och då spelar det mindre roll om de stannar inom släkten. Alltså en diskriminering i könstänkandet.


Inga kommentarer: